Klemm 35D

Individnummer: 5075
Märkning: Kodsiffra 116 på nosen och fenan; kronmärke bakkroppen och på vingarnas undersidor; flottiljsiffra 5 på bakkroppen framför kronmärket.

Placering: Jämtlands flyg- och lottamuseum, Optands flygfält, Östersund.

Jämtlands flyg- och lottamuseum visar ett civilt flygplan som gjorde värnplikten två gånger.

Klemm KL 35 är ett enmotorigt, tvåsitsigt, lågvingat monoplan. Konstruktören var Hans Klemm som med detta flygplan tog tillvara de bästa egenskaperna från tidigare konstruktioner. Hans avsikt var att bygga ett flygplan som passade för bland annat flygutbildning och konstflygning. För att förbättra pilotens sikt hade Klemm konstruerat vingarna med en knäck. En detalj som gav det smäckra flygplanet ett lite säreget utseende. I februari 1935 får KL 35 sin premiärflygning med chefspiloten Hellmuth Kalkstein i förarstolen.

De första exemplaren av Klemm 35 som importeras till Sverige gick till civilflyget. I konkurrens med bland andra Bücker Jungmann och Focke-Wulf 44 Stieglitz föreslog en typkommitté att Kungliga svenska aeroklubben KSAK skulle välja Klemm 35 som standardflygplan.

Uppbyggnaden av flygvapnet före och under andra världskriget krävde fler flygförare. För att möta behovet infördes en ny utbildningskategori – värnpliktiga flygförare. Till utbildningen blev främst privatflygare uttagna och de fick sin flygträning vid så kallade reservflygskolor.

Flygvapnet hyrde in ett antal civila Klemm 35 till dessa skolor under åren 1939 till 1940 och åren 1942 till 1944. I flygvapnet fick de beteckningen SK 15. Goda erfarenheter av de inhyrda flygplanen gjorde att Flygförvaltningen beställde 74 stycken Klemm 35D i mars 1940 och leveranserna började redan i september samma år. Av dessa fick de 64 flygplan som var tänkta till grundläggande flygutbildning beteckningen SK 15A. De fem som hade huv fick typbeteckningen SK 15B och SK 15C fick de fem exemplar som var förberedda för flottörställ. Flygplanstypen är i tjänst som skolflygplan till 1949.

Det exemplar som Jämtlands flyg- och lottamuseum visar är byggt 1939. Det registrerades samma år som SE-AIG hos Örebro läns automobil- och flygklubb. Flygvapnet hyrde in flygplanet i december 1939 och placerade det med civil registrering vid reservflygskolan i Eslöv. Från juli till slutet av september 1940 hyrde flygvapnet det igen. Flygplanet fick då militär registrering och typbeteckningen SK 15. Efter tiden i flygvapnet kom det tillbaka till Örebro läns automobil- och flygklubb och från 1942 hade det en rad olika ägare. År 1965 blev flygplanet avregistrerat och skänkt till de flyghistoriska samlingarna på Malmen. Sedan 2014 har Flygvapenmuseum deponerat det till Jämtlands flyg- och lottamuseum.

Kuriosa:

I juli 1941 kraschade Åke Hodell med en SK 15 under en övning vid reservflygskolan i Eslöv. Han blev svårt skadad och fick tillbringa nästan två år på sjukhus. Det var omöjligt för honom att vara kvar i flygvapnet efter olyckan. Uppmuntrad av poeten Gunnar Ekelöv började han då skriva poesi. Åke Hodell blev en avantgardistisk multikonstnär och arbetade med bildkonst, teater, litteratur och ljudkonst. I sina verk använde han flitigt militärt kodspråk och flygplansterminologi.