Saab 29 Tunnan

Individnummer: 29969
Märkning:Runt nosen en svart ring; på bakkroppen kronmärke och flottiljnummer 3; på fenan 16 i svart.

Placering: Placerad utanför Västerås flygmuseum, Västerås

Spanare som väntar på att hitta ny plats

Saab 29, Flygande tunnan eller bara Tunnan, är ett militärt jetflygplan som utvecklades och byggdes av Saab i Linköping. År 1945 hade Flygförvaltningen uppmanat Saab att lämna förslag på ett nytt jaktflygplan. Flygvapnets grundkrav var ett snabbt flygplan med god stig- och accelerationsförmåga samt hög topphöjd. Det skulle också vara lättmanövrerat och robust.

Konstruktionen, den rundnätta flygkroppen med pilformade vingar, byggde till stora delar på tysk forskning från andra världskrigets slut. Den 1 september 1948 fick prototypen av Saab 29 sitt luftdop och 1951 tog flygvapnet emot de första serietillverkade flygplanen.

Saab tillverkade 665 exemplar av Tunnan, inklusive provflygplanen. Den blev symbolen för ett starkt svenskt flygvapen och fanns som jakt-, attack och spaningsflygplan. Tyvärr drabbades Tunnan av en mängd haverier som krävde många piloters liv.

Mellan åren 1954 och 1956 tillverkade Saab 76 exemplar av Tunnan i spaningsversionen. S 29C var utrustad med sju kameror men bar ingen beväpning. Spaningstunnan var det första svenska stridsflygplan som hade en så kallad bakomvarnare för att upptäcka anfall bakifrån.

Detta flygplan levererades till Södermanlands flygflottilj, F 11, den 31 december 1955. Några månader senare gick maskinen till Centrala Verkstaden Malmslätt (CVM) för modifiering. Bland annat förstärktes vingarna vid infästningen för fälltankarna. Flygplanet var tillbaka på F 11 den 13 september 1956. Tre år senare hade flygplanet märkningen 11-blå M. 1960 överlämnades flygplanet till Norrbottens flygflottilj, F 21, där den blev kvar i sju år med märkning röd G. 1967 överlämnades flygplanet till Östgöta flygflottilj, F 3, och fick där sin nuvarande märkning 3-16. Flygplanet kasserades 21 april 1970. Den motor som då satt monterad var RM2 nummer 5203.

Flygplan med motor, flygradiostation FRS, navigeringsradar PN-502/A, instrumentering och övrig utrustning överfördes till Johannisbergsskolan i Västerås. De senaste åren har maskinen stått uppställd utomhus utan motor vid Västerås Flygmuseum. Från och med 2016 är Flygvapenmuseum ägare till flygplanet.