Saab 32 Lansen

Individnummer: 32612
Märkning: På bakkroppen kronmärke, flottiljnummer 16 och individnummer 32112; på fenan kodsiffra 12 och målflygdivisionens emblem – ett stiliserat flygplan sett rakt framifrån och devisen Semper primus, som betyder alltid först.

Placering: Utställd på Västerås flygmuseum, Västerås

Västerås flygmuseum har ett störande inslag – en J 32E Lansen.

Saab 32 Lansen utvecklades och byggdes av Saab i Linköping. Det är ett tvåsitsigt militärt jetflygplan med plats för pilot och navigatör. Redan under slutet av 1940-talet diskuterade Saab och Flygförvaltningen ett nytt flygplan som skulle kunna ersätta B 18, J 21A, A 21R och J 30. Tester av olika konfigurationer ledde till ett enmotorigt pilvingat konventionellt flygplan.

Den första provflygningen med Saab 32 Lansen blev genomförd i november 1952. Flygvapnet fick den första leveransen av serietillverkade flygplan i december 1955. Lansen var flygvapnets första flygplan med allväderskapacitet och hade, en för sin tid, avancerad elektronisk utrustning.
Saab 32 fanns i fem olika versioner – attackflygplan, jaktflygplan, spaningsflygplan, målbogserare och störflygplan.

A 32A, attackversionen, tillverkades i 287 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och en yttre last av bomber och raketer. För anfall mot sjömål användes robot 04. Attackflyget med Lansen var en slagkraftig del av Sveriges invasionsförsvar under kalla krigets första decennier och kallades för ÖB:s klubba.
J 32B, jaktversionen, tillverkades i 118 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och flygplanet kunde också bära robot 24, jaktroboten Sidewinder. J 32B fick en betydligt kraftigare motor jämfört med A-versionen och fick därför smeknamnet Lansen sport.

S 32C, spaningsversionen, tillverkades i 45 exemplar och var utvecklad ur A 32A. Spaningslansen hade havsövervakning med radar och fotospaning som huvuduppgift. Det som var vapenbalkar på A 32A skulle på 32C bära de lysbomber som användes vid fotospaning i mörker.

J 32D var sex flygplan ur B-versionen som blev konverterade till målbogserarflygplan. Dessa var utrustade med antikollisionsljus och målbogseringsvinsch.

J 32E var fjorton flygplan ur B-versionen som blev konverterade till störflygplan. I dessa hade vapnen och den ordinarie radarutrustningen ersatts av inre och yttre störutrustning.

Denna J 32E blev levererad till flygvapnet 1960 som J 32B. Flygplanet har varit baserat på Västmanlands flygflottilj F 1 i Västerås, Jämtlands flygflottilj F 4 på Frösön, Östgöta flygflottilj F 3 i Malmslätt, Bråvalla flygflottiljs detachement F 13M i Malmslätt och på Upplands flygflottiljs detachement F 16M i Malmslätt. År 1997 blev det taget ur tjänst. Västerås flygmuseum har sedan en tid tillbaka det här exemplaret av J 32E som deposition från Flygvapenmuseum.

Kuriosa

Av Lansens olika versioner var det J 32E som hade mest tid i luften, vissa individer så mycket som 3 400 flygtimmar.