Saab 32 Lansen

Individnummer: 32515
Märkning: På bakkroppen kronmärke och flottiljnummer 3, på fenan kodsiffra 04.

Placering: Utställd på Musée de l’air et de l’espace, Aéroport de Paris-Le Bourget, Le Bourget, Frankrike

Vive la France! Vive la Suède! Med de franska och svenska flaggorna i topp rullade denna J 32E in på Le Bourget – stannade där för gott.

Saab 32 Lansen utvecklades och byggdes av Saab i Linköping. Det är ett tvåsitsigt militärt jetflygplan med plats för pilot och navigatör. Redan under slutet av 1940-talet diskuterade Saab och Flygförvaltningen ett nytt flygplan som skulle kunna ersätta B 18, J 21A, A 21R och J 30. Tester av olika konfigurationer ledde till ett enmotorigt pilvingat konventionellt flygplan.

Den första provflygningen med Saab 32 Lansen blev genomförd i november 1952. Flygvapnet fick den första leveransen av serietillverkade flygplan i december 1955. Lansen var flygvapnets första flygplan med allväderskapacitet och hade, en för sin tid, avancerad elektronisk utrustning.

Saab 32 fanns i fem olika versioner – attackflygplan, jaktflygplan, spaningsflygplan, målbogserare och störflygplan.

A 32A, attackversionen, tillverkades i 287 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och en yttre last av bomber och raketer. För anfall mot sjömål användes robot 04.  Attackflyget med Lansen var en slagkraftig del av Sveriges invasionsförsvar under kalla krigets första decennier och kallades för ÖB:s klubba.

J 32B, jaktversionen, tillverkades i 118 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och flygplanet kunde också bära robot 24, jaktroboten Sidewinder. J 32B fick en betydligt kraftigare motor jämfört med A-versionen och fick därför smeknamnet Lansen sport.

S 32C, spaningsversionen, tillverkades i 45 exemplar och var utvecklad ur A 32A. Spaningslansen hade havsövervakning med radar och fotospaning som huvuduppgift. Det som var vapenbalkar på A 32A skulle på 32C bära de lysbomber som användes vid fotospaning i mörker.

J 32D var sex flygplan ur B-versionen som blev konverterade till målbogserarflygplan. Dessa var utrustade med antikollisionsljus och målbogseringsvinsch.

J 32E var fjorton flygplan ur B-versionen som blev konverterade till störflygplan. I dessa hade vapnen och den ordinarie radarutrustningen ersatts av inre och yttre störutrustning.

Det här flygplanet blev levererat till flygvapnet 1959 som J 32B. I rollen som jaktflygplan har det varit baserat på Kalmar flygflottilj F 12 och Jämtlands flygflottilj F 4 på Frösön. Tillsammans med tretton andra J 32B blev det modifierat till störflygplan 1972 och fick beteckningen J 32E. Som störflygplan har det varit placerat vid målflygdivisionen på Östgöta flygflottilj F 3 i Malmslätt och på Bråvalla flygflottiljs detachement F 13M i Malmslätt. År 1998 deponerade Flygvapenmuseum flygplanet till Musée de l’air et de l’espace.

Kuriosa

Den 30 mars 1998 överlämnade Flygvapenmuseums dåvarande chefSven Scheiderbauer  flygplanet som en deposition till chefen för Musée de l’air et de l’espace, Jean-Paul Siffre. Det hade flugits från Malmen av Bengt Carlsson och Mikael Åström. Som en artighetsgest höll Åström den franska flaggan och Carlsson den svenska när flygplanet, med öppen huv, rullade in på Le Bourget i Paris.