Saab 32 Lansen

Individnummer: 32548
Märkning: På bakkroppen kronmärke och flottiljnummer 16; på fenan kodsiffra 32 och målflygdivisionens emblem – ett stiliserat flygplan sett rakt framifrån och devisen Semper primus, som betyder alltid först.

Placering: Bunge flygmuseum, Bunge flygfält, Fårösund

Kasserad efter fyrtio år i flygvapnets tjänst? Nej, nej, uppgraderad till museiföremål och visad för alla som kommer till Bunge flygmuseum.

Saab 32 Lansen utvecklades och byggdes av Saab i Linköping. Det är ett tvåsitsigt militärt jetflygplan med plats för pilot och navigatör. Redan under slutet av 1940-talet diskuterade Saab och Flygförvaltningen ett nytt flygplan som skulle kunna ersätta B 18, J 21A, A 21R och J 30. Tester av olika konfigurationer ledde till ett enmotorigt pilvingat konventionellt flygplan.

Den första provflygningen med Saab 32 Lansen blev genomförd i november 1952. Flygvapnet fick den första leveransen av serietillverkade flygplan i december 1955. Lansen var flygvapnets första flygplan med allväderskapacitet och hade, en för sin tid, avancerad elektronisk utrustning.
Saab 32 fanns i fem olika versioner – attackflygplan, jaktflygplan, spaningsflygplan, målbogserare och störflygplan.

A 32A, attackversionen, tillverkades i 287 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och en yttre last av bomber och raketer. För anfall mot sjömål användes robot 04. Attackflyget med Lansen var en slagkraftig del av Sveriges invasionsförsvar under kalla krigets första decennier och kallades för ÖB:s klubba.

J 32B, jaktversionen, tillverkades i 118 exemplar. Beväpningen bestod av fyra fasta automatkanoner och flygplanet kunde också bära robot 24, jaktroboten Sidewinder. J 32B fick en betydligt kraftigare motor jämfört med A-versionen och fick därför smeknamnet Lansen sport.

S 32C, spaningsversionen, tillverkades i 45 exemplar och var utvecklad ur A 32A. Spaningslansen hade havsövervakning med radar och fotospaning som huvuduppgift. Det som var vapenbalkar på A 32A skulle på 32C bära de lysbomber som användes vid fotospaning i mörker.

J 32D var sex flygplan ur B-versionen som blev konverterade till målbogserarflygplan. Dessa var utrustade med antikollisionsljus och målbogseringsvinsch.

J 32E var fjorton flygplan ur B-versionen som blev konverterade till störflygplan. I dessa hade vapnen och den ordinarie radarutrustningen ersatts av inre och yttre störutrustning.

År 1959 levererade Saab det här exemplaret till flygvapnet som J 32B. Som jaktflygplan har det varit baserat på Västmanlands flygflottilj F 1 i Västerås och på Jämtlands flygflottilj F 4 på Frösön. Det är en av sex J 32B som 1972 modifierades till målbogserare och fick beteckningen J 32D. Som målbogserare har flygplanet tjänstgjord på Östgöta flygflottilj F 3 i Malmslätt, på Bråvalla flygflottiljs detachement F 13M i Malmslätt och på Upplands flygflottiljs detachement F 16M i Malmslätt. Flygplanet blev överfört till Flygvapenmuseum 1997, då var tjänstetiden i flygvapnet över. Under några år därefter var det placerat på Gotlands flygmuseum i Visby. Sedan 2012 har Flygvapenmuseum deponerat flygplanet till Bunge flygmuseum.

Kuriosa:

Efter fullgjord tid i flygvapnet använde Statens strålskyddsinstitut, SSI, D-versionen av Lansen för provtagning av luften på hög höjd. Syftet var att lämna proverna till Försvarets forskningsanstalt FOA för analys. FOA skulle mäta den radioaktiva strålningsnivån i luftproverna. I samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 genomförde SSI dagliga provtagningar under två veckor för att kartlägga det radioaktiva molnet.